Plockanalys av hushållsavfall av "Staffan Arvergård"

Dagens blogg-gäst har plötsligt dykt upp som gubben i lådan och vill förmedla sina tankar kring hushållsavfall. Han är givetvis välkommen till detta och håll tillgodo med hans analys:)

Plockanalys av hushållsavfall

I dag är möjligheterna mycket stora för hushållen att minska de avfallsmängder som lämnas i sopkärlet som restavfall och som går till avfallsförbränning. Avfallsåtervinning är ingen nyhet. Pappersåtervinning, glasåtervinning och metallåtervinning har funnits i många år. Under senare år har återvinningssystemet utvecklats så att flera olika material kan återvinnas och återanvändas till nya produkter. Detta innebär att hushållens mängd restavfall i dag kan minskas väldigt mycket om man är noggrann och konsekvent. Det kräver också att man är intresserad och motiverad. Har man dessutom förutsättningar att ta hand om det organiska avfallet, exempelvis med en varmkompost kan restavfallet näst intill bli ett minimum.

Själv har jag som många hushåll, ett mindre kärl under diskbänken där jag lägger det avfall som inte kan komposteras, materialåtervinnas eller lämnas till den bemannade återvinningscentralen för särskild hantering. Jag började fundera på vad jag egentligen fick ihop som ska läggas i sopkärlet som ska ställas ut på gatan för tömning. Jag har gjort en så kallad plockanalys av restavfallet eftersom jag inte har fått kärlet under diskbänken fullt på cirka 1,5 år.

Följande avfall har jag bedömt som restavfall.
• Ett par strumpor som är utslitna
• Tygbit som har suttit som utsmyckning på en marmeladburk
• Hårklipp
• Vaxmaterial som har skyddat en ost
• Plastetiketter och taperester
• Två vinkorkar
• Trasigt skosnöre
• Trasiga och upptorkade gummiband
• Snören
• Skumplastbit
• Plastfodral till noteringshäfte
• Fanérträ som har varit en förpackning till mjukost
• Utbrända tändstickor
• Trasig klädnypa
• Trasig penna
• Stearinrester från ljusstakar
• Trasiga livremmar av plast
• Kasserade disktrasor
• Damm och annat som har sopats upp i stället för att dammsugas
• Trasiga och kasserade läsglasögon som har samlats under flera år

Det samlade avfallet väger 530 gram. Foto bifogas.
Det kan påpekas att en del av restavfallet är plast, glas och metall, men kan inte återvinnas med nuvarande system, eftersom det som benämns som plaståtervinning, glasåtervinning och metallåtervinning på återvinningsstationerna endast gäller förpackningar. Den lilla mängd avfall som jag sopat upp är inte den totala mängden städavfall under perioden. I vanliga fall dammsuger jag, men dammsugarpåsen har inte blivit full under perioden. När den behöver bytas så hamnar den i restavfallet.

Vad vill jag åstadkomma med denna genomgång? Jag har under många år arbetat med avfallsfrågor och miljöfrågor, varför det är naturligt att reflektera över dessa frågor. När jag berättar om hur jag själv tänker och agerar möter jag ibland viss skepsis och det är inte ovanligt att man inte tror det är möjligt att uppnå mina resultat. Jag hävdar inte att jag representerar ett normalhushåll, men å andra sidan är enpersonshushåll inget ovanligt i dag. Jag har heller inte småbarn med behov av blöjor, vilket kan ge relativt stora mängder restavfall. Å andra sidan lever jag ett resurssnålt liv och tycker inte att det är jobbigt, ansträngande eller tråkigt att hantera mina avfallsresurser som jag gör. Det är helt naturligt för mig. Har man lärt sig att cykla en gång så tänker man inte på hur man gör i fortsättningen. Det är en ganska bra jämförelse.

Min ambition är inte att försöka slippa betala för den renhållningstjänst som jag är skyldig att ha tillgång till, men i realiteten nyttjar minimalt. Eftersom jag jobbat med dessa frågor är jag väl medveten om detta. Jag har själv kommit i kontakt med många som vill slippa betala för sig och fuska sig ur systemet. Jag har i mitt yrkesliv handlagt betydligt mer än 1 000 renhållningsdispenser, som har gett mig god insikt i dessa frågor. Jag skulle dock önska att de som planerar och ansvarar för renhållningen, d.v.s kommunerna blir mer medvetna om vad som är möjligt och tar hänsyn till detta.

Jag vill också med min berättelse inspirera andra att följa mitt exempel och visa att det är möjligt och inte speciellt svårt att hushålla med resurserna. Vår moderna civilisation utgör en stor belastning på jordens resurser och miljö. Därför är det angeläget att var och en gör insatser som inte är orimliga, utan att därför ta på sig ett personligt ansvar för mänsklighetens misshushållning.

Ambjörnarp 2011-01-10



Staffan Arvegård