söndag 9 maj 2010

TAT - Tid att tänka..


Det är söndag och jag vaknar runt halv sex. Underbart. Jag har bestämt att denna dag skall ägnas åt ingenting. INGENTING!! Jag har sett fram emot detta. De sista dagarna har varit upp till bredden fyllda med åtaganden ifrån alla håll. Jag hänger på mig den slitna morgonrocken och pallrar mig ner till brevlådan för att hämta mina två dagstidningar. Boråstidning för att den har den lokala förankringen och Svenska dagbladet för mer riks och utlandstäckande reportage. Jag lusläser i sängen. Allt. Därefter intar jag bokställning och arbetar mig igenom ett stort antal sidor innan boken känns för tung för mina armar. Nu plötsligt är det dags för ingenting. Äntligen. Jag har längtat. Att få ligga och bara tänka fritt är magiskt. Det tar ett tag innan tankarna får en sorts struktur. Får florera fritt och hoppa hage i huvudet. Jag kallar det TAT. ( Tid Att Tänka ). När har vi tid att tänka?.Är tid att tänka en bristvara? Varför tar vi oss inte tillräckligt med tid för att bara tänka?. Vågar vi inte bara sitta ner och inte göra något mer än att tänka?. För mig är tid att tänka en åker. En åker som måste gödslas. Jag gödslar med att ha riktigt tråkigt. Att ha tråkigt är så underskattat. Vad synd att just den tiden som man inte vet vad man skall göra kallas för något sådant som ”att ha tråkigt”. Det är ju det som är poängen. Att då öppnar sig möjligheterna till att tänka. För i själva tråkigheten ligger ju möjligheterna. Jag ser det som att ha tråkigt och samtidigt få tid att tänka går hand i hand. Dom stödjer varandra så bra. Tid att tänka är ju kreativitetens moder. Det är då man hinner vända och vrida på sina tankar. Tid för reflektion som är så viktigt. Liksom känna på tankarna och para ihop dom på olika sätt. Jag vet att samhället går i den riktningen att vi inte skall hinna sitta ner. Det fylls hela tiden på med nya intryck som skall behandlas och eller? Orkar vi behandla alla intryck? Nä. Det gäller att stänga av. Bara få ligga där i sängen eller soffan och bara tänka. Ge sig tid att bearbeta sina egna intryck och reflektera över sin egen situation. Då kommer dom. Tankarna. Likt regnet på sommaren som börjar så vackert med de där mörka molnen. Som tornar upp sig, stora och svarta, och släpper det där sommarregnet som bara öser ner. Tankar som står som spön i backen. Det ser vi fram emot!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar