Grubbleri…ett människans gissel.

Jag sitter och tittat min hund i ögonen. Djupt, och försöker förstå vad hon tänker på. Förmodligen instinkter och drifter som kommer för stunden. Likt meditation, där man skall bara låta tankarna komma och gå. Så underbart. Ingen planering för framtiden, inga tankar och reflektioner på vad som har varit, utan bara nuet. Ett nu som man bara får förhålla sig till. Att lösa till det bästa.
Motsvarigheten måste ju vara att grubbla. Detta gissel som vi alla dras med, mer eller mindre. Låt mig bara få använda mig av en metafor för att grubbla likt en torktumlare. Torktumlaren fungerar ju så att man lägger in våta kläder och efter en viss tid så är dom torra. Endel tar längre tid pgr av tjocklek, material, etc. Men, alla blir för eller senare torra. Så händer detta. Endel kläder blir inte torra. Dom bara snurrar runt, dag på dag, vecka efter vecka, månad, år och är ständigt fuktiga. Det går inte att plocka ut dom. Dom drar energi i massor. Likt tankar som tumlar runt i huvudet så hittar man inga lösningar för dom. Dom bara fortsätter att finnas där. Man kan ju alltid försöka undvika att se dessa kläder när man lägger in nya. Men man blir ständigt påmind om att dom ligger där. Varför ligger dom kvar. Varför slänger man inte bara dom i soptunnan. Så enkelt. Nä, det är inte så enkelt. Dom betyder något. Något viktigt. Annars hade man inte låtit dom ligga där så länge. Man vill verkligen få dom torra. Man hoppas på att det någon gång skall bli så att man kan ta på sig dom och känna lyckan av att just detta klädesplagget är torrt. Man kan ju också starta en tvättmaskin till. Ett projekt till. Allt för att hålla tankarna borta ifrån den där torktumlaren. Mer tvätt som skall torkas. Mer tvätt som skall in i torktumlaren tillsammans med den andra tvätten. Om jag trycker in mer kläder så ser jag ju inte den tvätten som bara ligger där. År ut och år in.
Jag smyger in bakom torktumlaren och hittar huvudströmbrytaren. Jag tar satts och vrider på knappen. Det blir tyst. Knäpp tyst. Så skönt det kan vara att bara få ett andrum i tillvaron där man slipper höra ljudet av en torktumlare som ständigt ljuder i bakgrunden.